Transporter i Krisen



Det är inte bara Gripen flygplan som kommer deltaga i den av Riksdagen idag beslutade Libyen insatsen. Sverige skickar också ett Herculesflygplan som utrustats med lufttankningsutrustning. Genom detta ökar räckvidden för Gripen flygplanen betydligt vilket i sin tur förbättrar förutsättningarna för att delta i  Libyen insatsen. Det är i skrivande stund oklart om den exakta baseringen för den svenska kontingenten men oavsett så blir det en transportsträcka till och från den deklarerade No Fly Zone (NFZ) vilket är det område som skall patrulleras. Genom att Sverige tar med sig egen lufttankingsförmåga så kan vi, oberoende av lufttankningsflygplan från andra länder, öka den effektiva patrulleringstiden för varje uppdrag.

Det svenska Herculesflygplanet kan dock inte användas för att tanka andra länders flygplan - det är den inte godkänd för. Systemet togs ursprungligen fram som ett demonstrations- och utbildningssystem och inte för att vara ett operativt system. Vi har endast ett flygplan som har denna untrustning och i och med att vi skickar flygplanet utomlands måste övning på hemmaplan avbrytas - en övning som behövs för att kunna upprätthålla kompetensen hos de piloter som skall avlösa den första omgångens piloter. Klassiskt moment 22.

Bakgrund

Sedan 12 juni 2010 har Sverige förmågan att genomföra lufttankning av Gripen flygplanen. Efter omfattande utveckling, provning och utbildning godkändes systemet för operativ lufttankning.

Lufttankningsfunktionen har efterinstallerats på ett av Försvarsmaktens C-130 Hercules, även kallat TP84 i Sverige. Lufttankningsutrustning har installerats under varje vinge. Utrustningen består av en så kallad pod med in- och utdragbar slang med en anslutningskorg. Poden är ansluten till det ordinarie bränslesystemet på Herculesplanet.

Alla har sett Hollywood filmerna där piloten kämpar för att lyckas med lufttankningen innan tankarna är helt tomma. För att inte film ska bli verklighet så har ett omfattande utbildningspaket i lufttankning tagits fram och genomförts av våra svenska piloter. I samband med deltagande i olika NATO övningar de senaste åren har man också övat luftankning av Gripen flygplan från andra länders lufttankningsflygplan.


Foton: Försvarsmakten

aftonbladet, aftonbladet
svt, svt, svt, svt, svt, svt, svt
svd, svd, svd, svd, svd
sr
Wiseman
Lockheed C-130 Hercules
Försvarsmakten

Bilden föreställer en Boeing 737 från SAS på uppdrag i fält. Under det kalla kriget och några år in på 2000-talet krigsplacerades civila flygplan för användning vid höjd beredskap av både militära och civila krigsförband. Det finns fortfarande en aktuell författning (SFS1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov men den faktiska detaljplanläggningen är vilande.

Ansvarig för krigsplacering, eller uttagning som författningen benämner det, var för flygplan Luftfartsverket. Förordningen reglerade också uttagningsmyndigheterna för andra behov - se utdrag nedan:
 
12 § Med uttagningsmyndighet förstås myndighet som beslutar om uttagning.
Uttagningsmyndighet är för
1. fastigheter: länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger,
2. fartyg: fartygsuttagningskommissionen, dock inte i fråga om båtar för försvarsmaktens behov, för vilka marinens områdesförband är uttagningsmyndigheter,
3. luftfartyg: luftfartsverket,
4. fordon: försvarets materielverk,
5. radioanläggningar: länsstyrelsen i det län där anläggningen finns,
6. hundar: överbefälhavaren eller den myndighet inom försvarsmakten som överbefälhavaren bestämmer. Förordning (1990:1060

För uttagningen av luftfartyg fanns också detaljerade anvisningar:
 
23 § Utöver planer och riktlinjer skall till grund för uttagning av luftfartyg ligga
1. av luftfartsverket efter samråd med överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap upprättad förteckning över de slag av luftfartyg som är lämpliga för uttagning,
2. av luftfartsverket efter hörande av behovsmyndigheterna upprättad förteckning över de fabrikat, typer, årsmodeller m. m. av luftfartyg som är lämpliga för uttagning,
3. de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser skall lämnas till luftfartsverket eller som verket infordrar. Förordning (1991:1213).
24 § Myndighet som har behov av att under förhållande som avses i 1 § eller 2 § första stycket förfogandelagen (1978:262) utnyttja annat än eget luftfartyg skall begära uttagning av sådant luftfartyg hos luftfartsverket.

Planläggningen om vilka luftfartyg som skulle tas ut skedde vid regelbunda koordineringsmöten mellan behovsmyndigheten Försvarsmakten och Luftfartsverket. Vid mötena listades enskilda flygplansindivider som befanns lämpliga för de olika förbanden varvid ägarna erhöll ett uttagningsbesked för sitt flygplan. I vissa fall kom uttagningsmännen till flygplanens "hemmabaser" eller så skulle dom leveransflygas av ägarna till någon flygbas.

Bland de förband till vilka flygplan skulle säkerställas fanns flygenhet 66 tillsammans med sambandsflygdivisionerna, de regionala transportflygförbanden och Frivilliga Flygkåren (FFK).

Luftfartsverket var inte bara uttagningsmyndighet utan också behovsmyndighet.

Luftfartsverket var ansvarig för krigsplanläggningen av den civila luftfarten i sverige och krigsplacerade därför huvuddelen av de svenska större passagerarflygplanen. Eftersom det största flygbolaget var SAS och sverige "ägde" 3/7-delar av flygplansflottan skedde också ett omfattande samarbet med Danmark och Norge, bl.a. avseende fördelning av flygplansindividerna på respektive lands luftfartygsregister.

Luftfartsverket organiserade också ett flygförband som benämndes Centrala Flygtransportledningen (CFL). CFL skulle i händelse av beredskap och krig leda den svenska civila luftfarten och bl.a genomföra mobiliseringstransporter åt Försvarsmakten men också så långt möjligt upprätthålla passagerar- och frakt-flygförbindelser med omvärlden. Mer om detta efter det att jag läst Mikael Holmströms bok Den dolda alliansen : Sveriges hemliga NATO-förbindelser.

Innehåller boken månne fler "avslöjanden"?

Intresset är stort och jag länkar här till några fler artiklar i ämnet.

sverigesradio.se

studio ett

svt.se

svd.se

svd.se

gyllenhaals.blogspot.com

aftonbladet.se

svt.se har en utmärkt sida där man kan följa utvecklingen i Libyen.

Jag vill tipsa om en Wikipedia sida med fakta om de militära resurserna som är insatta i upprätthållandet av en NFZ över Libyen.

Wikipedia har också listat Sverige under rubriken "Additional countries" med referns till en artikel i swedishwire.com där man refererar till en intervju med Carl Bildt. Enligt artikeln säger Bildt "Sweden takes decisions on committing its military troops independently. If we are asked, we will take a position."

Transportflygplan är mångsidiga. Ett exempel på detta är att en modifierad version av Hercules C-130 som benämns EC-130J och används i det psykologiska kriget som pågår parallellt med övriga insatser.

På denna länken kan du lyssna på en sändning på engelska/franska och arabiska från gårdagen.

EC-130J är utrustad med radiosändare för AM, FM, HF, och de militära kommunikationsfrekvenserna samt för TV-sändningar. Uppdragen genomförs på högsta flyghöj för att säkerställa så lång räckvidd som möjligt på sändningarna. Alla flygplanen ingår i 193:e Special Operations Wing, vars hemmabas är Harrisburg International Airport i Middletown, Pennsylvania.

På svt.se följer du den övriga utvecklingen minut för minut kring Libyen. Dagens intressantaste fråga ur svensk synpunkt är utan tvekan om Sverige kommer få en förfrågan om att bidra med Gripen i upprätthållandet av en NFZ.
 

novair.com skriver idag om att Boeings senaste och största passagerarplan lyfte för första gången från Everetts Paine Field i Seattle söndag kl 09:58 lokal tid.

Den fösta tesflygningen med Boeings 747-8 Intercontinental, målad i orange och vitt med går och guldfärgade stripes, ska korsa staten Washington i ca 4 till 5 timmar innan landningen sker på Boeing Field in Seattle. Landningen, som kan följas live på denna länken, har inte skett då detta skrivs men video från starten finns redan utlagd.

När planet rullade ut på startbanan, var initialerna JFS synlig på noshjulsluckan. Det är för att hedra Joe Sutter, chefsingenjör på det ursprungliga 747-programmet, som fyller 90 denna månad.

Trots att det 467-sitsiga planet har sålt långsamt hitintills så är den första flygningen början på vad Boeing tror kommer att bli ett framgångsrikt försäljningsår. Tidigare denna månad beställde Air China fem 747-8 vilket innebär att totalt finns det 38 beställningar för passagerar versionen 74 för fraktversion.

Hälften av Boeings order i år väntas bli på widebody flygplan  – inklusive jumbojetten säger Boeing i kontrast till att förra året utgjordes 80 procent av Boeings beställningar på 737 modellen.

En 747-8 Intercontinental har ett listpris på 317 millioner USD men stora rabatter är standard och flygplanets verkliga marknadspriset upskattas till ca $ 166 milllion USD.

Flygplanets längd på 250 meter gör det till det längsta passagerarplanet med ett vingspann på 76,25 meter vilket är 0,91 meter längre än Airbus 380. Den första versionen av 747 flög 1969.

Mer om B747-8 på wikipedia.

Enligt svt.se skärper utrikesdepartementet sin avrådan till att nu gälla ”alla icke nödvändiga resor” till Japan.

Jag har placerat min blogg i <a href="http://bloggkartan.se/registrera/18943/ramkvilla%22%3ERamkvilla%3C/a> på <a href="http://bloggkartan.se%22%3ebloggkartan.se%3c/a>!

Den europeiska räddningstjänstmekanism underlättar samarbetet vid katastrofinsatser. 31 stater är medlemmar i mekanismen (EU-27 plus Kroatien, Island, Liechtenstein och Norge). Genom mekanismen, poolas bl.a. de resurser som kan göras tillgängliga för katastrofdrabbade länder. När den aktiveras, säkerställer mekanismen samordningen av biståndsinsatser inom och utanför EU. Sådana aktiviteter samordnas av Europeiska kommissionen genom sitt övervaknings-och informationscentrum (MIC).

Ordförandeskap i Europeiska rådet och den höge representanten för utrikes frågor i Europeiska unionen aktiverat den 23 februari räddningstjänstmekanismens för att stödja evakuering av EU-medborgarna från Libyen.

MIC kommer att hjälpa till med att identifiera och koordinera utnyttjandet av resurser för evakuering både med flyg och fartyg med fokus på området kring Benghazi och andra delar av Libyen.

Vid aktivering av mekanismen sade kommissionsledamoten Kristalina Georgieva, med särskilt ansvar för krishantering, att "tusentals EU-medborgare kämpar för att komma ut från Libyen under extremt svåra omständigheter. Det är vår skyldighet att leva upp till denna utmaning att underlätta evakueringen." Hon tillade: "Européer arbetar i en anda av solidaritet i denna kris utan motstycke för att påskynda återgången till européernas säkerhet i Libyen."

Sedan starten 2001 har mekanismen aktiverats vid katastrofer i medlemsstaterna (liksom skogsbränder i södra Europa under 2009) men också för insatser över hela världen, inklusive senast vid jordbävningarna på Haiti och i Chile.

Nu när evakueringen av utländska medborgare från Libyen på allvar tagit fart befinner sig Malta i centrum för dessa evakueringarna.

Malta today skriver, inte utan viss ironi, om att Sverige skickar ett Hercules flygplan till Malta(se svt.se) för att därifrån flyga till Tripoli. Man refererar till Tobias Billström uttalande i förra veckan om att Malta och Italien överdriver konsekvenserna av en eventuell flyktingström och att Sverige under förra året tog emot 32 000 asylsökande utan att söka hjälp från något annat EU land.

Oaktat en eventuell flyktingvåg kommer trycket öka på Malta och dess transportinfrastruktur då både hamnar och flygplatsen används som bas för evakueringsoperationer till Libyen.

Den 25 februari skrev Malta International Airport (MLA) på sin hemsida:

Kan en insats med Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) bli aktuell i den händelse att man måste evakuera skadade utländska medborgare från Libyen?

Frågan är inte helt ovidkommande så som utvecklingen är i Libyen. Enligt svt.se har FM skickat ett Hercules plan till Malta för att hjälpa till med evakueringen. Om läget förvärras kan agressionerna komma att riktas mot utländska medborgare och då kommer de som skadas behöva transporteras ut från Libyen och de redan hårt ansträngda sjukhusen i landet.

I ett sådant läge kan SNAM vara en resurs att räkna med.

I ett blogginlägg listar Chefsingenjören möjliga svenska resurser att sätta in och bl.a. listas SNAM.